Sportlov! Sportlov! Sportlov! Så fruktansvärt fantastiskt att det inte är sant! Äntligen kan jag andas igen. På något sätt lyckades jag överleva veckan beståendes av, vad som kändes, ett oöverstigligt berg. Men det gick, tillslut! Och jag lever. Tjejen andas! Vad jag ska göra under ledigheten är dock ett kapitel i sig. De flesta flyr Stockholm som om det vore pestsmittat, men jag är kvar mitt i smeten. Kan nog bli mysigt i alla fall :)